30 september, 2008

Det kom ett brev...

Kärringen...
Har ni sett henne, kanske också träffat henne?
Och hur i hela världen blir jag av med henne...
kärringen!!!
Hon verkar lida av spegel mani, vilken JAG aldrig har hört talas om, utom när det gäller en del tonåringar.
Hur som helst, när jag går till spegeln för att lägga på lite hjälp make-up så ställer sig den tokiga kärringen framför mig!
Där står hon med sitt rynkiga gamla ansikte med en ansats till dubbelhaka och bilringar kring midjan och vägrar flytta på sig.
Jag har skrikit åt henne att flytta på sig men hon bara gapar tillbaka och det gör henne inte vackrare precis.
Det har nu gått så långt att jag slutat med make-up, förrutom lite läppstift ibland, ett gällt rött ett som flyter i rynkorna kring munnen.
Hon ger sig på min garderob, ändrar mina kläder
- jag har smal midja och har fått komplimanger för den under åren som gott.
Men kärringen, vet ni vad hon gör?
Hon syr in alla mina kläder så de stramar och stretar.
Mina viktiga kom ihåg papper flyttar hon på och ingenting finns där jag la det.
Kärringen köper hem kakor , godis, popcorn och snacks, vilket hon inte borde göra eftersom hon har problem med vikten.
JAG däremot kan unna mig lite emellanåt, men hon bara glufsar i sig allt hon kommer över.
Jag har för vana att ha en vinflaska i kylen, det är nyttigt och gott med ett glas vin till middagen.
Nästa morgon är flaskan tom så kärringen har tydligen lite problem inom det området också.
När jag senast var i en affär och försökte be om kläder i min storlek (36) tittade expediten så konstigt på mig.
Kärringen hade varit där och sabbat för mig igen.
När jag tillslut fick på mig ett snyggt litet svart fodral och gick till spegeln för att beundra mig ställer sig kärringen framför mig och skymde i en samma klänning som jag.
behöver jag säga att hon såg skitlöjlig ut?!
Vad ska jag ta mig till?
Om det är någon som vet hur man blir av med denna kärring var snäll och hör av er annars måste jag nog flytta.
Hälsningar från en desperat medelålders pudding...
ja nog känner man igen sig lite, lite.../carina

7 kommentarer:

Resa med Herbert sa...

Hej!

Jo du, det är nog bara att acceptera käringen som hon är. Hon är säkert väldigt fin och snygg, det är bara du som inte ser det.

Solvarma kramar från Irene

Vända blad sa...

Det var det bästa jag läst på länge haha!!! Ja, det bara att inse att man tillhör "kärringgänget" på allvar nu..hus o hund o kombibil...men en RIKTIG kärring, det blir jag aldrig!! Kanske man skulle ta sig ett vinglas i kväll så sover man extra gott, nä hoppsan det var visst föräldramöte på dagis..! Då får det bli imorron istället = ev. till helgen ;)Kvinnor är som vin vet du väl...? (Ju surare med åren!)Kram på dig!!/ Maria

Annika sa...

Jo du hon finns här hemma också denna kärring.... men man får väl försöka stå ut:) man har ju inget val.... Kram Annika

UllaMona sa...

Skrattar gott, den där kärringen bor hos mig med, men jag gillar henne mer och mer.Ibland kan hon vara riktigt trevlig förutom på morgnarna när hon ställer sig framför mig i spegeln...hon ser inte vacker ut då minsann...ibland ser hon ut som om ansiktet "runnit" ut åt ena sidan..

Kvinnor är som ett gott vin, ju äldre årgång desto bättre.
Kram från en "kärring"

annette sa...

Så underbart!!!!!!!!

Vi får nog sjutton till stor del köpa att vi inte är tjugo år längre, bära huvudet högt och le åt det vackra vi har även idag;))

Kram //annette

Annika sa...

Hihi!!!! slangen ligger just nu på is o skäms.... jobbar nåra nätter så allt går på halvfart... men jag ska på´t igen...var så säker... ska bara klura lite till.... Kram Annika

Paula sa...

Ha ha skrattar så tårana rinner. Jag har en här hemma oxå..