05 oktober, 2008

Jag har framfört alla hälsningar ni "helgoa" bloggare har skrivit och det värmer, det är en liten liten liten tröst i allt kaos som nu drabbat henne.
TACK!

3 kommentarer:

annette sa...

Ja, så länge vi själva inte drabbats så kan vi inte förstå riktigt, men vi kan stötta varandra, det är väl en de viktigaste sakerna vi kan göra för varandra.

Kramen //annette

Vända blad sa...

Tur att hon har en vän som du!
Kram Maria
Ps. Kommer du imorrn eller blir det mötet istället?

Mjuka sa...

Åh vad jag blir berörd!! Låter fruktansvärt!! Vårdar en kvinna som är 48 år på korttidsboendet där jag jobbar, fick en stroke, fyra tonårsbarn, och man som hon inte ens känner igen...nej det finns ingen rättvisa!!
Styrkekramar till dig som är en så god vän
kramkram M